11:40:57
Samma gamla visa!
Ja då började det närma sig vårkanten och fotbollens tabeller börjar forma sig. Arsenal är för första gången på många år med i racet vid den här tiden. Men precis som vanligt så börjar dom nu vackla och att säga att dom är sämst när det gäller det är verkligen ingen underdrift. I lördags åkte jag till Liverpool för att för första gången i mitt liv stå i bortaklacken och sjunga mitt lag till seger. Inte hann stämsången ta fart innan matchen var punkterad. 0-4 efter 20 minuter och rullgardinen ner. Om jag ångrar att jag åkte? Nej faktiskt inte. Jag valde Liverpool borta för jag ville uppleva den så upphausade atmosfären som skall vara på Anfield. Första 20 minuterna så fullkomligt skakade hela arenan och ALLA sjöng med i diverse Liverpool-visor. Efter det däremot blev det rätt fort tyst. Strax före halvtid så började vi(!) ta över och resten av matchen så sjöng dom tretusen tillresta supportrarna ut hela Anfield. Magiskt på ett sätt och en once in a lifetime. Hade såklart hellre sett tre poäng men tappet har inletts. Nej, jag är inte pessimistisk utan snarare realist då jag vart med om detta i några år nu.
Annars så har jag just fått en Snap från systra mine på en FG som ligger utslagen på hotellrummet i Vietnam. Tycker det är så roligt att gubben åker med då han precis som övriga i familjen är bra på prata och planera men som för många andra så är steget från tanke till handling rätt stort. Dom lär nog ha det ganska bra i värmen där borta. Här skulle det vara en "biblisk storm" men i London har himlen vart blå och regnet lyst med sin frånvaro. Blåst har det gjort, men kan inte påstå att det är mer än vanligt.
Flygbiljetten hem är nu bokad och det känns så bra! Jag sa ju upp mig på jobbet och tanken var att jag skulle sluta i fredags redan men på nåt sätt så lyckades min supervisor övertala mig att stanna tills jag åker hem. Samma supervisor som är die hard Liverpool-supporter och har pepprat mig med sms sedan i lördags. Anyhow så kan det ju vara lika bra att jobba då jag inte har så mycket bättre för mig. Den 23:e februari så åker från öarna och räknar med att bli bjuden på middag i Umeå kring 7-snåret samma kväll. Planen i dagsläget är att vara hemma och spara lite pengar till slutet på mars för att sedan åka tillbaka en månad och se säsongsavslutningen här. Hur verkligheten blir det vet jag inte riktigt ännu, men eftersom det fortfarande är en hel drös som hävdar att dom ska komma och hälsa på i vår så får jag nog ta mig hit och invänta besöken.
Eftersom jag nu jobbar fram till jag åker hem så är risken överhängande att detta är mitt sista inlägg i bloggen. Orkar inte med nåt stort avsked men måste medge att i början var det ganska kul att föra blogg. Blev lite svårt att skriva intressant efter ett tag och i ärlighetens namn så blir det nog ingen författare av mig. Men jag är glad ändå. Jag har trots allt levt upp mina drömmars dröm och stannat en vinter i London. Att jag åker hem redan beror på flera saker men mest för att jag har lite dåligt om pengar helt plötsligt och för att jag vill hem och åka skidor i vår. Så fruktansvärt tråkigt och ha senvår i början på februari. Dessutom är det bara en hemmamatch under denna dryga månad hemma så så mycket missar jag inte. Nu är det dags för en gammeldags powernap. Vi får se om vi ses här nåt mer, annars...
Ge val harne!